..........................................................................................................................................................................................................
Senast uppdaterad: 111030: Nyheter                                     Senast uppdaterad: 111030: Nyheter .........................................................................................................................................................................................................

> Distansridning

Fakta om distansridning   Mina distansmeriter

Fakta om distansridning 

Distansridning - den ultimata utmaningen!

Distansridning kan liknas vid maraton till häst och är en sport som ställer stora krav på både häst och ryttare. Ritterna går över markerade banor och i omväxlande terräng som kan innehålla allt från passering över åar, branta skidbackar till att ta sig fram genom obanad terräng. För ryttaren gäller det att rida så fort som möjligt med hänsyn till hästens och sin egen förmåga. Som ryttare måste du vara uthållig och känna din häst väl för att kunna bedöma hästens tempo och upptäcka tecken på överansträngning. Hästen behöver både ha en förmåga att slappna av i veterinärgrinden för att spara på energi och en stor uthållighet och fysisk styrka.

Distansridning utvecklades som ridsportsgren i USA och är idag spridd över hela världen. Som tävlingsform är distansridning relativt ny: 1977 hölls den första distansritten i Sverige och 1986 arrangerades det första världsmästerskapet. Tävlingen går ut på att rida en sträcka på snabbast möjliga tid. Den som vinner är den som kommer först i mål och även blir godkänd i den slutliga veterinärbesiktningen. Tävlingsklasserna är mellan 50km (lätt klass) och 160km (svår klass) långa. Det finns även clear round på vanligtvis 50km med både en minimi- och maximihastighet och ”pröva på-ritter” på ca 20-30km. Hästen ska ha fyllt fem år för att få debutera i clear round klasserna och sex år för att få starta i tävlingsklasserna.

Ritten är indelad i sträckor om max 40km varav den sista inte får vara längre än 20km. Mellan dessa finns det veterinärgrindar som hästen måste passera för att få fortsätta. I veterinärgrinden ska pulsen på hästen gå ner till 60 eller 64 slag per minut beroende på vilken sträcka man rider. Även rörelser, metaboliska värden och hästens allmäntillstånd kontrolleras. Är inte hästen tillräckligt fräsch, eller fit to continue som det även kallas, blir ekipaget uteslutet. Hästen kontrolleras även före och efter ritten. Efter ritten ska hästen vara i sådant skick att den skulle kunna fortsätta en bra bit till. Att komma först i mål innebär alltså inte självklart att vinna. Hästen måste också må bra!

Till hjälp på banan och i veterinärgrinden har varje ekipage en eller flera groomar. Dessa kallas ofta kärleksfullt för hinknissar just för att de allt som oftast kan ses bära runt på hinkar och diverse andra saker. Hinknissarna möter upp på olika ställen utmed banan och servar och peppar både ryttaren och hästen. De är en viktig del av teamet och spelar stor roll för hur framgångsrikt ett ekipage är.

Distansridningens motto är: att fullfölja är att segra. Även om man inte blivit placerad så har man ändå vunnit om hästen är pigg å fräsch efter ritten! Det visar att du har läst av din häst bra och inte överskridit dess kapacitet. Det samspel mellan häst och ryttare som är så viktigt i distans gör att alltfler lockas till sporten och det är den snabbast växande ridsportgrenen i Sverige idag. För att nå de längre klasserna krävs det hård och långsiktig träning, träning som innebär många timmar i sadeln vilket gör att man verkligen lär känna sin häst och som ekipage blir oerhört sampelta och lyhörda för varandra! En distansritt kan vara jobbig både mentalt och fysiskt för häst och ryttare, men när man kommit i mål och fått tummen upp av veterinärerna är all tid man lägger ner värt mödan!

upp

Träning

De flesta hästar som ridits regelbundet under en längre tid klarar av att genomföra de kortaste ritterna i ett lugnt tempo utan en massa extra träning. Vill man däremot upp i de högre klasserna och/eller kunna rida lite fortare krävs det däremot långsiktig och målmedveten träning. Grunden i distanshästens träning utgörs av långa och regelbundna skrittpass. Alla erfarna distansryttare framhåller hur viktigt det är att inte ha för bråttom i träningen av en distanshäst. Det handlar till stor del om att rida långt och långsamt. Detta bygger upp hästen och gör den stark och uthållig. Normalt sett behövs det minst 3, helst 6-12, månaders träning med långsamma pass om hästen inte varit distanstränad tidigare. Så lång tid tar det att bygga upp senor, muskelfästen och ledkapslar. Att stärka hästens benstomme tar runt 3-4 år. En unghäst behöver naturligtvis längre tids träning. Att träna upp konditionen går fort, men att få en stark och hållbar häst som kan gå distans i många år tar tid.

För att stärka hästens senor och ligament är det bra att träna på olika underlag - både kuperad och slät terräng, hårt och mjukt underlag. På en distansritt är underlaget ofta omväxlande och därför är det viktigt att man har tränat på detta redan hemma. Även asfalt är bra att träna på, man börjar med att skritta kortare sträckor för att sedan öka både sträckan och farten. Men som vid all distansträning gäller att man skyndar långsamt och kollar av hästens hälsotillstånd. Hästen bör även ges möjlighet att vila och återhämta sig regelbundet, det är under vila muskelfibrerna som brytits ned vid träning kan byggas upp och bli starkare.

upp

Mina distansmeriter

2011
Sämsholmsritten 16/4 - Al Mahab - 40CR - FTQ utgått slinga 1, sparkad
Vedemaritten 25/4 - S. Argentina - 83km - 05:55:26h (14,0km/h) 2:a plats
Göingeritten 5/6 - S. Argentina - 120kmCEI** - FTQ (hälta vet.grind 1)
Simlångsritten - 31/7 - S. Argentina - 120km CEI** - 08:26:37h (14,3km/h) 4:e plats
Medeltidsritten - 8/10 - S. Argentina - 80km - 04:55:45h (16,2km/h) 1:a plats + BC
Greveritten 30/10 - S. Argentina - 43CR - 04:20:50 (9,9km/h)

2010
Vedemaritten 10/4 - S. Argentina 80km - 06:58:54h (11,9km/h)
A9-ritten 15/5 - S. Argentina 80km* 06:26:50h (12,4km/h) 3:e plats
Uppsalaritten 10/7 - S. Argentina 100km - 07:55:44h (12,6km/h)
Isabergsritten 7/8 - S. Argentina 80km - 05:46:13 (13,9km/h) DM 3:a
Göingeritten 11/9 - S. Argentina 120km** - FTQ utgått slinga 1 metabolik

2009
Hallandsritten - S. Argentina - 80km - 07.06.21h (11,3km/h)

2008
Vedemaritten - Wisdoms Flair 50km - 04.06.14h (12,91 km/h
Göingeritten - Wisdoms Flair 50km - FTQ vet.grind 1 hög puls
Ekelundsritten - Wisdoms Flair 50km - 05.04.38h (9,8km/h)
Simlångsritten - Wisdoms Flair 80km - 06.53.04h ( 12km/h)
Hallandsritten - Wisdoms Flair 80km - 07.29.15h ( 10,7km/h)

2007
Dackeritten - Murchid 80km - 05.39.30h (14,3km/h) - 5:e plats

2006
Dackeritten - Murchid 50km - 04.01.36 (12,7km/h) 3:e plats

2005
Göingeritten - Wisdoms Flair 50km CR - 05.35.05 (8,9km/h)
Greveritten - Wisdoms Flair 50km - 04.31.01h (11,17km/h)

1996
Åsedaritten - Carino 80 km - 06.42.55 (11,9km/h
Karolinerritten - Murchid 80km - 06.05.10 (13,2km/h)
Folkareritten - Franceska 100km - 07.16.56 (13,7km/h) - 1:a plats

1994
Åsedaritten - Carino 50km CR
Göingeritten - Carino 50km - 02.55.04h (17,1km/h) - 1:a plats
Kinnekulleritten - Carino 80km - 04.47.44h (16,7km/h)
Karolinerritten - Carino 80km - 04.21.07 (18,4km/h) - 2:a plats

1993
Karolinerritten - Carino 50km - 02.52.49h (17,3km/h) - 2:a plats

1992
Karolinerritten - Moy Sunny Light 50km CR

upp

I
S
M
E
E

A
R
A
B
I
A
N
S

Om Ismee Arabians - Nyheter - Ston - Avkommor - Till Salu - Hingstar som Använts - Distans - Länkar - Gästbok - Kontakt